En fjärdedel av bankomaterna borta
Bankomater minskar snabbt
Antalet bankomater i Sverige har minskat kraftigt de senaste åren. Enligt siffror från Bankomat har nästan en fjärdedel av landets bankomater försvunnit de senaste fyra åren. Denna utveckling väcker oro kring tillgången till kontanter, särskilt för de delar av befolkningen som fortfarande är beroende av kontantbetalningar.
Svenska bankomater: En plötslig nedgång
Den kraftiga minskningen av bankomater är ett allvarligt problem, särskilt för människor på landsbygden och i mindre samhällen, där bankomater spelar en viktig roll. Det ökade fokuset på digitala banktjänster har många fördelar, men riskerar samtidigt att glömma bort dem som inte är lika vana vid eller bekväma med den digitala utvecklingen. Minskningen av antalet bankomater kan därför påverka dessa grupper negativt.
En orsak till oro
När vi går mot ett allt mer digitalt samhälle är det kanske inte förvånande att kontanter används mindre. Men Bankomats siffror är svåra att ignorera: en minskning på 25 procent på bara fyra år. Denna utveckling försätter personer som är beroende av kontanter i en svår situation. Det är viktigt att bankerna inte glömmer bort dessa kunder, utan anpassar sina tjänster för att möta allas behov.
Landsbygden drabbas hårdast
Landsbygden drabbas särskilt hårt av att bankomater försvinner – något som även bekräftas av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). På många platser finns få eller inga alternativ för att ta ut kontanter, och bankomaten blir då en livlina för de boende. När dessa försvinner begränsas människors möjlighet att hantera sin ekonomi.
Vägen framåt
Trenden med färre bankomater ser inte ut att vända inom den närmaste tiden. Därför behövs lösningar som ser till att kontantberoende personer inte lämnas utanför. Exempelvis kan man införa gemensamma bankcenter i mindre samhällen eller mobila bankomater som reser mellan orter.
Att bankomaterna blir färre är en utmaning – men med rätt åtgärder som tar hänsyn till hela samhället kan vi hitta sätt att gå mot en digital framtid utan att lämna någon bakom.
Bankernas dubbla verklighet – digital vinning eller kontant ansvar?
Medan Sverige snabbt rör sig mot ett kontantlöst samhälle har bankerna gått i täten. Genom att stänga kontanthantering på kontor, dra in bankomater och satsa på digitala tjänster har de skurit ner på kostnader och ökat vinsterna. Men den kontantfria modellen passar inte alla – och nu börjar kritiken växa.
Bankernas strategi: bort från kontanter
I takt med att kort, Swish och bankappar blivit vardag har bankerna sett ett tillfälle att skala bort det gamla systemet. Att hantera kontanter kräver personal, säkerhetslösningar, transporter och teknik – en dyr och omständig process jämfört med digitala alternativ.
”Efterfrågan på kontanter har minskat. Vi följer kundernas beteende,” har flera banker svarat på frågan om varför kontanter försvinner. Men frågan många ställer sig är: har kundernas beteende ändrats av fri vilja – eller av brist på alternativ?
Riksbanken och staten säger stopp
Riksbanken har vid upprepade tillfällen varnat för att ett fungerande kontantsystem är avgörande i ett krisläge – till exempel vid längre elavbrott, cyberattacker eller krig. Därför införde staten 2021 ett krav på att landets största banker måste erbjuda kontantuttag och dagskassehantering i hela landet.
Men det är långt ifrån alla kontor som återinfört kontanthantering. I många fall hänvisas kunder fortfarande till butiker, ombud eller uttagsautomater – som alltså också blivit färre.
Vem blir drabbad?
Det är främst äldre, nyanlända, personer med funktionsvariationer och boende på landsbygden som hamnar utanför när kontanterna försvinner. De saknar ofta teknik, uppkoppling eller digital vana. För dessa grupper blir banken plötsligt en stängd dörr – inte av vilja, utan av otillgänglighet.
Samtidigt är det inte bara äldre som använder kontanter. Många unga använder kontanter för att få bättre koll på sin ekonomi, särskilt i tider av inflation.
En växande kritikvåg
Kritiken från myndigheter, civilsamhälle och allmänhet växer. Bankerna har haft år av rekordvinster, mycket tack vare digitalisering och kostnadsbesparingar. Men i takt med att tillgängligheten till grundläggande finansiella tjänster minskar, växer kraven på att bankerna måste ta ett större samhällsansvar.
Flera röster menar att det är orimligt att banker som tjänar miljarder ska kunna välja bort ett grundläggande uppdrag – att möjliggöra för människor att hantera sina egna pengar.
Vad behöver hända?
På kort sikt krävs att bankerna återinför kontanthantering i utsatta områden, antingen genom egna kontor eller gemensamma lösningar som mobila banktjänster och kontantcenter.
På längre sikt måste Sverige ta ett gemensamt grepp om kontanthanteringen. En statlig kontantinfrastruktur, där både banker, butiker och offentlig sektor deltar, kan vara vägen framåt – så att alla medborgare, oavsett digital vana, har tillgång till sina pengar.
Sverige i världen – hur andra länder hanterar kontanter
Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller digitala betalningar – men är det alltid en fördel? När vi nu ser konsekvenserna av minskade kontantmöjligheter är det relevant att titta ut i världen. Hur hanterar andra länder balansen mellan digitala lösningar och tillgång till kontanter?
Finland: Lika digitalt, men mer balanserat
Finland har en liknande digital utveckling som Sverige. Kort och mobilbetalningar dominerar. Men finska myndigheter har varit mer aktiva i att garantera tillgången till kontanter, särskilt i glesbygden. Finska banker har inte gått lika långt i att stänga kontor, och samarbete med postkontor och butiker säkrar kontantuttag i avlägsna områden.
Skillnad: Staten har tagit en tydligare roll i att skydda kontantanvändare, vilket ger en bättre balans.
Norge: Kontanter som beredskap
Norge har minskat kontantanvändningen snabbt, men har också tydligt definierat kontanter som en del av landets krisberedskap. Norges Bank har varnat för överdriven digitalisering och har tryckt på vikten av fysisk valuta. Precis som i Finland erbjuds kontanttjänster via samarbeten mellan banker och andra aktörer.
Skillnad: Norrmännen har ett tydligt beredskapsperspektiv – kontanter ska fungera om el eller nätverk slås ut.
Tyskland: Kontanter är fortfarande kung
Tyskland sticker ut i Europa. Trots teknisk utveckling används kontanter fortfarande i stor utsträckning – både i butiker och privatpersoner emellan. Många tyskar värderar kontroll, integritet och säkerhet med fysiska pengar. Banken erbjuder både uttag och insättning, ofta utan avgift. Här ses kontanter som ett medborgarintresse – inte bara ett val.
Skillnad: Kontanter ses som en rättighet och är kulturellt rotade.
USA: En blandad bild
USA har både hög digital användning och ett starkt kontantsystem. Bankomater finns nästan överallt, ofta i butiker, på bensinstationer och i banklobbyn. Många amerikaner, särskilt i låginkomstområden, är fortfarande beroende av kontanter. Staten ställer krav på banker i vissa delstater att erbjuda grundläggande tjänster.
Skillnad: Kontanter används fortfarande brett, särskilt av utsatta grupper – och det finns fler alternativ till banktjänster, som ”check cashing stores”.
Thailand: Ett land i övergång
Thailand är intressant – kontantanvändningen är fortfarande hög, särskilt på landsbygden, men mobilbetalningar som PromptPay har exploderat i storstäderna. De stora bankerna erbjuder fortfarande kontanttjänster, och bankomater finns i stort antal, även i mindre samhällen. Staten har ännu inte försökt fasa ut kontanter, utan driver på en parallell utveckling där både kontanter och digitala betalningar samsas.
Skillnad: Ingen konflikt mellan kontanter och digitalt – båda tillåts växa sida vid sida.
Vad kan Sverige lära sig?
Sveriges snabba digitalisering har varit tekniskt imponerande – men andra länder visar att balans är möjlig. Flera nationer kombinerar innovation med samhällsansvar, och säkrar tillgången till kontanter både som trygghet och beredskap.
Sverige skulle kunna:
-
Ta efter Norges syn på kontanter som krisberedskap.
-
Införa Finlands modell med garanterade kontantpunkter i hela landet.
-
Bejaka den tyska idén om kontanter som en demokratisk rättighet.
-
Lära av Thailand hur digitalt och analogt kan samexistera, snarare än konkurrera.
news via inbox
stay informed