Skåne sparar en miljard – slutet på en dyr vana i svensk sjukvård?

Ett beslut som borde tagits för länge sedan

Region Skåne har nu beslutat att spara över en miljard kronor på vårdpersonalkostnader, främst genom att dra ner på användningen av hyrpersonal och stafettläkare. Målet är en mer hållbar ekonomi och en starkare egen personalstyrka. För många av oss som följt utvecklingen i vården är det här beskedet efterlängtat. Det är ett beslut som borde ha kommit för flera år sedan – för det håller helt enkelt inte längre.

Hyrpersonal – en dyr nödlösning som blev vardag

Det började som en temporär lösning. Stafettläkare och inhyrda sjuksköterskor skulle täcka tillfälliga luckor i schemat. Men med tiden blev det en vana – eller snarare ett beroende. Det är idag inte ovanligt att en stafettläkare tjänar dubbelt eller tredubbelt mot en fast anställd kollega. Det kostar regionerna miljarder varje år. I stället för att bygga upp stabila team har man plåstrat om problemen – och skickat notan till skattebetalarna.

Vad kostar egentligen stafettläkarna Sverige?

Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) betalade regionerna tillsammans över fem miljarder kronor till bemanningsföretag – bara under ett år. Det motsvarar vad det skulle kosta att anställa tusentals vårdproffs på heltid. Skåne är bara en av flera regioner som nu börjar säga: ”Stopp – nu räcker det.” Och det är inte för tidigt. För varje skattekrona som går till onödigt dyra personallösningar är en krona som kunde gått till bättre vård, mer utrustning eller rimliga löner för fast anställda.

Varför hamnade vi här?

Det är inte vårdpersonalens fel. Många läkare och sjuksköterskor har gått till bemanningsföretag just för att få bättre villkor, mer frihet och högre lön. Felet ligger i systemet – och i regionernas oförmåga att skapa bra arbetsmiljöer och villkor för sin fasta personal. I stället för att satsa på långsiktighet har man lappat och lagat med dyra tillfälliga lösningar. Det är varken smart eller hållbart.

Skånes nya väg: Fast personal, bättre planering, tydligare ansvar

Det Skåne nu gör är att försöka återta kontrollen. Genom att minska hyrpersonal, förbättra schemaläggningen och satsa mer på egna anställningar vill man bygga upp en stabilare vårdorganisation. Det ger bättre arbetsmiljö, ökad kontinuitet för patienterna – och en ekonomi som går att hålla ihop på sikt. Det här kan bli ett viktigt steg mot ett mer hållbart sjukvårdssystem, inte bara i Skåne utan i hela landet.

Vad behöver göras nu – och framöver?

Det räcker inte med att säga nej till bemanningsföretag. Regionerna måste också vinna tillbaka personalen. Det kräver bättre löner, rimligare scheman, möjligheter till utveckling – och framför allt respekt. Man måste våga se vården som en investering, inte en kostnad. För när personalen trivs, stannar och bygger relationer med patienter, då fungerar vården. Då sparar vi också pengar – på riktigt.

Framtiden – sjukvården måste bli hållbar igen

Skånes beslut är en start. Men för att svensk sjukvård ska bli hållbar behöver fler regioner ta liknande steg. Vi måste bort från beroendet av hyrpersonal, och tillbaka till en vård där människor vill stanna och jobba. Det här handlar inte bara om ekonomi – det handlar om att skapa en vård som är trygg, stabil och fungerar – för alla oss som någon gång behöver den.

🩺 FAKTA: Hyrpersonal i svensk sjukvård 2024

• 💰 Kostnadsminskning:
  Regionernas kostnader för hyrpersonal minskade med 35,8 % under 2024 jämfört med föregående år – en besparing på cirka 3,3 miljarder kronor.

• 📉 Stora minskningar i Skåne och Stockholm:
  Region Skåne och Region Stockholm minskade sina kostnader för inhyrd personal med 58 % under första halvåret 2024.

• 👨‍⚕️ Vad räknas som hyrpersonal?
  Läkare (stafettläkare) och sjuksköterskor som hyrs in via bemanningsföretag tillfälligt för att täcka personalbrist.

• 📊 Andel av totalkostnad:
  Exakt andel varierar mellan regionerna, men i vissa fall har hyrpersonal stått för upp till 10 % av vårdens personalkostnader.

• 📎 Källa:
  Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Läkartidningen 2024

🕰️ När började beroendet av hyrpersonal?

• Före 2005:
  Hyrpersonal förekom i liten skala, ofta som tillfälliga lösningar vid sjukdom eller semestrar. Det var inte en standardlösning.

• 2005–2010:
  Började märkas ett ökat beroende av stafettläkare, särskilt i glesbygdsregioner där det var svårt att rekrytera fast personal. Bemanningsföretag växte fram.

• 2010–2015:
  Kraftig ökning av inhyrd personal. Flera regioner började använda hyrpersonal systematiskt för att hantera bristande arbetsmiljö, personalflykt och dålig planering.

• 2016–2019:
  Kostnaderna skenade. Många regioner betalade miljarder årligen till bemanningsföretag. Regioner som Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten var särskilt beroende.

• 2020–2023 (pandemin):
  Behovet av flexibel personal ökade tillfälligt. Bemanningspersonal blev än viktigare för att snabbt fylla vakanta tjänster under covid-krisen.

• 2024–framåt:
  Regionen Skåne och flera andra börjar aktivt bromsa beroendet och sätter mål att minska hyrkostnaderna. En återgång mot fast anställd personal ses som avgörande.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Kraftigt minskade kostnader för hyrbemanning i vården

Trots stora underskott – regionernas kostnader för hyrpersonal skenar