Trumps tullkrig hotar maten i Europa – livsmedelskris och lantbruk i fara 2025

Donald Trumps aggressiva tullpolitik har utlöst det största börsraset sedan pandemin, men konsekvenserna stannar inte vid aktiemarknaden. För Sverige och EU hotar ett handelskrig att påverka det mest grundläggande av allt: vår mat.

Det handlar inte längre om en konflikt mellan två länder. Trumps breda tullar mot Kina, EU, Storbritannien, Kanada och flera andra har satt igång en global dominoeffekt. I fokus står nu livsmedelshandeln – och effekterna kommer att kännas snabbare än många tror.

⌚️ Inom 1 månad: De första skakningarna i matpriserna

Redan under april och maj kan vi förvänta oss prisjusteringar i svenska butiker. Inte för att produkterna är slut – utan för att marknaden reagerar på osäkerhet.

Importvaror från USA som drabbas direkt:

• Sojabönor och majs: Centrala i djurfoder – om priserna sticker iväg slår det mot hela köttindustrin.
• Kött (nöt/kyckling): USA är en stor aktör globalt. Priserna ökar när handeln bromsar.
• Jordnötter och mandel: USA står för en överväldigande andel av exporten.
• Whiskey och vin: Tidigare handelskonflikter visar hur dessa snabbt blir mål för tullar.

På exportsidan (EU → USA):

• Ost, choklad, vin: EU:s paradgrenar riskerar att drabbas av motåtgärder.
• Processad mat: Allt från kex till färdigrätter kan bromsas.

🗓️ Inom 6 månader: Kedjereaktioner i produktion och foder

När foderpriserna går upp tillföljer effekterna snabbt i övriga delar av kedjan. Kött, ägg och mejerivaror blir dyrare att producera.

• Import av amerikanska insatsvaror, som majsolja, majssirap och veteprotein, får stopp eller fördyras.
• Transportkostnader stiger globalt.
• Färskvaror försenas i tullen, vilket pressar livsmedelsindustrin att söka närmare (och dyrare) alternativ.

På exportsidan kommer EU:s jordbruk att pressas. Förlorar man USA som marknad för ost, vin och smör, skapas överproduktion i Europa. Det i sin tur pressar priserna – men inte på ett sunt sätt.

🌾 Inom 12 månader: Sår i jordbruket och mejerikris på väg

När vi kommer in i vintern 2025/2026 står Europa inför konsekvenserna av en full skördcykel med tullar och importproblem. Nu handlar det inte längre om kortsiktiga prisuppgångar – utan om långsiktiga strukturella skador.

Det här kan vi förvänta oss:

Dyrare eller utebliven konstgödsel

Ryssland är en av världens största exportörer av konstgödsel, bland annat kvävebaserade och fosforrika medel. Om sanktioner eller handelsstörningar drabbar denna sektor kan det bli brist på råvaror som är livsviktiga för europeiska jordbruk. Resultatet blir minskad skörd, lägre kvalitet – och ökade priser på allt från bröd till grönsaker.

⛽ Dyrare drivmedel och maskiner för odling – en kedjereaktion vi inte får blunda för

I ett globalt handelskrig påverkas inte bara det som odlas – utan även förutsättningarna för att kunna odla. Två avgörande faktorer för lantbrukets ekonomi är drivmedel och maskiner. Båda dessa riskerar att stiga kraftigt i pris inom ett år.

🔥 Drivmedel – när dieselpriset slår mot bondens vardag

• Jordbruksmaskiner i Sverige och EU är i hög grad beroende av diesel.

• Om handelsläget skapar oro på världsmarknaden, stiger ofta priset på råolja – vilket slår direkt mot dieselpriset vid pump.

• Dessutom påverkar en svagare euro mot dollarn inköpen negativt, eftersom olja alltid handlas i USD.

• I ett läge där sanktioner mot Ryssland och tullar mot USA kombineras, blir tillgången på raffinerade bränslen (som diesel) sämre och priserna mer volatila.

🔧 Maskiner – dyrare att köpa, svårare att reparera

• Moderna traktorer och skördetröskor är beroende av en global komponentkedja.

  • Elektronik från Kina

  • Hydraulik från USA

  • Motorer från Tyskland eller Japan

• Tullar, exportrestriktioner eller logistikproblem gör att både nya maskiner och reservdelar blir dyrare eller tar längre tid att få fram.

• För lantbrukare innebär det högre investeringskostnader – och mer sårbarhet vid maskinhaveri under kritiska tider, som sådd och skörd.

📉 Ekonomisk effekt för jordbruket

• Högre kostnader för diesel och maskiner innebär att odlingskostnaden per hektar stiger.

• Detta leder antingen till:

  • Prisökningar på slutprodukten (om marknaden tillåter)

  • Eller sämre lönsamhet för bonden (vilket på sikt hotar hela produktionen)

Uttunning av mejeriindustrin

Om EU inte får ut sin överproduktion till världsmarknaden kommer priserna på mejerivaror sänkas lokalt. Det låter kanske bra för konsumenten – men i längden slår det ut små mjölkproducenter, försämrar konkurrenssituationen och hotar hela strukturen för inhemsk livsmedelsförsörjning. Vad vi ser är inte en tillfällig marknadsreaktion, utan en reell risk för avveckling av lantbruk på landsbygden.

❌ Slutsats: Ett tullkrig vi inte har råd med – och som riskerar att slå fel

Det som började som ett politiskt utspel i USA har snabbt blivit ett globalt dominofall, där handelsflöden störs, priser skenar och hela branscher hotas – långt innan någon ens hunnit förhandla. Det här är inte bara en fråga om tullsatser. Det är en fråga om matförsörjning, försörjningskedjor, självförsörjning och politisk stabilitet.

🇪🇺 Vad kan respektive EU-land göra?

1. Skydda det inhemska jordbruket

   • Stödåtgärder för mindre bönder (särskilt inom mejeri och spannmål).

   • Tillfälliga statsstöd eller skattejusteringar för att täcka upp ökade bränsle- och gödselkostnader.

   • Garantera likviditet via lån eller subventioner.

2. Bygga alternativa handelsvägar

   • Stärka handeln med Kanada, Latinamerika, Asien och Afrika – diversifiering är nyckeln.

   • Investera i egen gödselproduktion och utveckling av mer hållbara odlingsmetoder (exempelvis biogödsel).

3. Öka beredskapen

   • Lagerhållning av basvaror (spannmål, foder, gödselmedel).

   • En EU-strategi för matförsörjning vid handelskris – liknande energiberedskap.

🇺🇸 Vad vill Trump egentligen?

Donald Trump har flera möjliga motiv – vissa kortsiktiga, andra mer långsiktiga:

🎯 1. Inrikespolitiskt tryck

• Han är pressad av ekonomiska signaler: inflation, arbetslöshet inom industrin, handelsunderskott.

• Trump vill visa att han levererar på sina vallöften om “America First” – något som kan mobilisera stöd i kongressen och bland kärnväljarna.

🧮 2. Försöker tvinga fram bättre handelsvillkor

• Det klassiska “America First”-greppet: skapa kris för att få bättre avtal.

• Genom att hota med fullskaligt tullkrig hoppas han att EU, Kina och andra ska sätta sig vid förhandlingsbordet med eftergifter.

🏭 3. Gynna amerikansk inhemsk produktion

• Om import blir dyrare, ökar efterfrågan på amerikansktillverkade varor – i teorin.

• Men i praktiken är även amerikansk jordbruksexport beroende av världen, och USA:s bönder blir de första att drabbas när returtullar införs.

🔁 Men detta kan slå tillbaka – hårt

• USA:s egna lantbruk tappar exportmarknader (EU, Kina, Japan).

• Högre priser i butik drabbar vanliga amerikaner.

• Industri och jordbruk står utan viktiga delar från omvärlden – USA är inte självförsörjande på maskiner, gödsel, eller energi.

• Risken är att USA inom ett år möter samma krisreaktion som EU, men utan samma skyddsnät.

🛡️ Slutsats 2.0 – Det handlar om mer än politik

Det här är inte längre en fråga om “vinnare” och “förlorare”. När det gäller livsmedel och jordbruk, förlorar alla på kaos.

• Europa måste agera proaktivt – inte bara med stöd, utan med smarta samarbeten.

• USA behöver se bortom de kortsiktiga opinionssiffrorna.

• Väljarna måste förstå att handelskrig inte är tuff politik – det är dyr mat, tomma hyllor och förlorade jobb.

Reuters . https://www.reuters.com/markets/us/us-farm-food-groups-largely-critical-trump-tariffs-2025-04-03/

NY Post – https://nypost.com/2025/04/03/business/americans-may-soon-feel-pain-from-trumps-tariffs-heres-what-they-could-cost-you/

theguardian.com – https://www.theguardian.com/us-news/2025/apr/03/donald-trump-global-trade-tariff-rates-by-country-breakdown-asia